Men så skall man ju sortera.genomarbeta sig igenom.acceptera
och kunna hantera vilket jag för en gång skull inte var så bra på att göra. ...
* Jag som alltid annars fixade mina bitar utan hjälp & tragedier*.
Nu blir det bara en jävla massa överkurser & jag känner någonstans att jag inte kan lita på mig själv.
Inte det minsta... Näe. Den här gången fastnade jag i en obarmhärtig smärta och svarta väggar som omslöt mig med så mycket hat.sorg... bitterhet & tomhet och oförståelighet.
VARFÖR?
När jag läste boken "att leva med en psykopat” för 2 år sedan så ramlade många bitar på plats.
– aha.ok.där ser man,tänkte jag & förlät halva min ex krets.
Helt plötsligt så förstod jag varför några var otrogna, Några gjorde mig illa fysiskt. Många psykiskt...
och de alla ljög... ljög.ljög.ljög. Men frågan var fortfarande...
VARFÖR lät jag detta ske om & om igen?
Vem var det som lärde mig att acceptera denna fruktansvärda idioti?
Jag träffade den första (den irriterande 18 åringen) när jag var endast 14 år...
Jag var ju bara ett litet barn... en liten flicka som letade efter trygghet.kärlek.allt det vackra... hon sett andra har... men inte hon.aldrig hon... aldrig jag... aldrig… jag... Hur skulle jag kunna förstå... inse att han inte var bra för mig... att han sårade mig & gjorde mig så illa... INTE fysiskt.men psykiskt…
Krossade mitt hjärta... En flicka som redan i 14 års tid hade blivit utsatt för detta sjuka beteende.
Jag visste inget annat. Jag kunde inget annat. Jag kände inte igen nåt annat.Man behöver inte bli utsatt för incest eller pedofilism för att skadas som barn.Jag vart skadad i alla fall … Trasig… förstörd... Misshandlad fysiskt men mestendels psykiskt…··
Ett barn som utsatts för sexuella övergrepp. (men som får hjälp.samtal.terapi) kan gå vidare.gifta sig.låta en annan älska sig.skaffa barn... acceptera världen...Men vi andra sargade små trasiga själar… vad händer med oss som lär oss från grunden att det är ok att bli behandlade så fruktansvärt illa på alla sätt man kan...
av psykiskt sjuka föräldrar som själva mår så dåligt så de skulle behövas plockas bort från föräldrar rollen.
Nu menar jag inte riktigt psykiskt sjuka hjärnskadade vuxna.utan själsligt störda… människor som inte kan förstå barns behov… och kunna ge dem äkta ren underbar kärlek.
Utan är så labila själva så barnen aldrig vet vilket humör ännes föräldrar är på.
Alltid behöva vara orolig.på sin vakt.ta ansvar.aldrig släppa kontrollen.aldrig få vara bara ett barn...
få slappna av... Som i ena sekunden slår sitt barn med ord eller handen... utan mening eller sans.för att bara efter någon minut senare krama om det stackars förvirrade barnet & köpa en Barbiedocka. ,
Glass eller godis., dag ut & dag in. Håna sitt barn.hata det... stressa det... svika...
Att aldrig som barn få känna sig trygg.kunna känna att man kan lita på sin mamma.
Att hon finns där. Utan i hela sitt liv veta att mamman pratar illa om dig.slår dig.sviker dig.skiter i dig...
och älskar dig… men bara när någon annan ser på. Ett spel för gallerierna... men aldrig annars.
För annars är du bara i vägen.ett jobbigt barn som tar plats…
Att aldrig få känna att man räcker till för sin älskade mamma.
Jag älskade marken min mamma gick på. Hon var den vackraste som fanns.älskade henne så mycket...
var stolt över min mamma. Hon luktade alltid så gott. Hon var alltid så bländade vacker… med sitt röda långa hår.de vita tänderna..vackra munnen..det bländande leendet..de vackra färgstarka klänningar & allt tingelitangel hon smyckade sig med.. hennes vackra blåa ögonen som glittrade i all sin glans...
Hur kunde hon vara så elak.när ingen såg... när ingen visste...
Hon var aldrig nöjd. ,hon nöp.slog mig.lämnade mig... hotade mig.psykade mig...
Jag fick alltid ta hand om mig själv vart vi än var eller hamnade... alltid...
Hon sket fullständigt i mig...
Det var alltid någon annan stackars vuxen snäll människa som hade uppsikt över mig vart jag var eller såg till så att jag skötte mig... eller lekte med mig... busade... tog sig tid med mig... Jag ville aldrig följa med mamma hem. Ville alltid stanna kvar eller följa med dem som för stunden tog hand om mig och det fick jag varje gång... Tänk vad mycket som jag kunde ha blivit utsatt för...
Hon tyckte bara att det var skönt att slippa mig...Hon frågade mig alltid.minst tre gånger varje dag i flera år.
– visst är jag världens bästa mamma. Visst älskar du mig?? .
Det är mammas förbannade förtjänst att jag bara dras till psykopater, svin eller idioterna.
Hon har lärt mig att acceptera deras beteende.
Den första var otrogen.
Den andra spottade mig i ansiktet, gav mig örfilar.sparkade mig & våldtog mig, då var jag sexton...
När jag var 18 gifte jag mig med mannen som våldtog mig varje natt i 6 månaders tid.
Efter att vi gift oss rörde han mig aldrig...
Nästa kille LEJDE en "snubbe" att sparka ur barnet(vår son)ur min mage.
När mannen äntligen fick tag på mig var jag redan i 7:de månaden
Han tog tag i mig & sa.
– fan Mia.jag kan inte.du är ju fan höggravid ... så gick han.
Jag stod som förlamad där på utanför café´t han kom utrusandes i från... tills jag fick tillbaks styrkan att röra mig hem till min mamma som jag den gången hittade i sin säng,inkletad med spya i sitt vackra hår insmetad över hela hennes ansiktet och sov ruset ur sig.. Då var jag 19 år gammal.
Skall jag fortsätta.nääe.alla har sin storys... alla har något att berätta.
Varför gav jag aldrig upp utan stannade kvar ...
Varför släppte jag aldrig taget? ...
Varför lät jag mig bli så illa behandlad...
Varför älskade jag mer för varje gång någon sårade eller gjorde mig illa...
För jag visste inget annat. Jag kunde inget annat. Jag vågade inget annat.· Jag såg inget annat.·Jag drogs till det.··· Jag kommer nog aldrig att acceptera något annat.
Så därför kan jag inte bli två igen. Måste lära mig att ensam faktiskt är starkare än att vara ensam när man är två.Kan jag ta igen på min sorg & smärta...
Jag.... bara jag kan heala min trasiga själ... för det är mitt liv.
Har slängt bort så mycket bra liv sedan jag var 14 år tills nu.
Nu är det MIN tur att få känna ÄKTA & RIKTIG glädje.
Jag skall bara tänka på mig själv.
Jag skall komma i första rummet.
Jag skall ge mig själv underbara år av bara glädje...
Inte tvinga mig att göra nåt jag inte orkar eller vill.
Inga måsten... Inga tvång... inga lögner.
Utan bara njuta av livet som finns kvar.
För det är jag värd...
