sara sa...



Nu har jag äntligen "tagit mod till mig" och skriva här.


Du har ingen aning om vem jag är, vi har aldrig träffats. Jag började läsa din blogg för ett bra tag sen. Kände skrotis för 3 år sen ungefär.






Men jag tycker att du verkar vara en helt otrolig människa. Så brutalt ärlig och öppen. Du lär hjälpa många människor och familjer genom din blogg eftersom det är många som har samma situation som dig.


Jag personligen älskar att läsa om dig och ditt liv trots jag inte har nån aning om vem du är egentligen. Men du ska veta att jag beundrar dig.


Skit i alla snorungar som är här inne och spyr galla över dig.


Vad vet de om livets problem?


Jag är snart 30, har barn och har varit med om en hel del jag med så det är en fröjd att jag hittat en blogg som din. Man känner liksom igen sig i det du skriver.






Så fortsätt med det du håler på med!


Tack för en skitfin, ärlig blogg

..................................................


Tack Sara....

Ler med hela hjärtat & känner att om jag bara kan göra EN glad så räcker det för mig....

Ni andra kan  dra...

  SVAR PÅ ÄNNU ETT PÅHOPP!!!  från en "anonym"


"Du har själv skrivit om hur ni blivit anmälda till socialen, minst ett par gånger. Du har skrivit om hur soc reagerat på vad du har skriti om i din blogg och att de reagerat som många andra läsare på hur Moa tycks ha det. Sen har du skrutit med att du till och med fått papper på att du är en bra mamma när utredningen skrivits. Så kom inte och säg att dina ungar aldrig har haft med socialen att göra! Det är en annan sak om de aldrig har haft insatser, men föremål för utredning har de varit. Du har till och med berättat om hur din nu vuxna dotter gjorde en soc.anmälan utifrån hur hon tycker att Moa har det. Det är sanningen även om din egen är duktigt förvriden! Du kanske kan lura några läsare här, och dig själv. Inte mig för jag har funnits i din närhet..."



Vaddå aldrig sprungit på krogen? *host*


------------------------------------------------------------------------------

SVAR:


Du skriver "för jag har funnits i din närhet"...ha ha..ja du..vem har inte vart det...




Då borde du veta att min äldsta dotter gjorde en anmälan för att hon var sur på mig ang att jag hade sårat henne om en helt annan grej & hon som 18 åring ville ge igen..Men tog till baks allt så därför las anmälan ner...

Jag är en sådan människa som har mycket om kring mig..Jag "sticker ut"...
Det brinner runt knutarna om mig & mina ungar..
Vi hamnar i en massa olika situationer mycket för att vi alla har utredd ADHD problematik..
Därför har jag sagt till mina barn att vi..familjen..vi kommer alltid att vara i hetluften..folk kommer undra.bli oroliga..rädda..o-förstårliga...så vi måste lära oss att handsak med vår adhd..kola ner oss.tänka först & prata sedan..Tänka på hur vi för oss..rör oss..lägger oss i...att inte alltid  säga vad vi tycker...inte alltid hamna i jobbiga situationer..att alltid vara ett steg före...  att andas .inte få panikångest bland för mycket folk....Inte bli förbannad för små petitesser..( För mig fungerade det i 42 år..sedan brakade jag...)


Vi är i botten en skara av underbar familj..Vi bryr oss om varandra & andra medmänniskor...
Vi är alltid de som stöttar..Jag är grymt stolt över mina äldsta barn den ena jobbar inom vården..tar ansvar
& brys sig om... Hur många ungdomar gör det i dag?? Visst har jag vart på krogen...
Men inte som vissa andra som har utekrogen som sitt vardagsrum & hem och familjen som ett andra val...



Du kan spotta & hata..vara bitter på mig...
Jag VET att jag är en bra mamma & nu tänker jag INTE svara på mer inlägg om hur jag är som mamma..



Mina barn är omtyckta..väluppfostrade underbara ungar som JAG har fostrat upp till starka egentänkande individer som har en enorm medkänsla för andra runt om kring sig..förmågan att sätta sig in i andras problem..stötta & vilja hjälpa...



Det kan man inte bli om man har en dålig morsa som bara e´knäpp & super...
 Sjuk vart jag för 2½ år sedan ..Innan dess var jag mamma med ansvar..jobbade 15 timmar dygnet i år...
När jag hade mina barn hemma 2 veckor åt gången så var jag med dem..
Innan jag skilde mig fanns jag där 24 timmar per dygnet...Min ex man bara skällde & var kall...
Nu ger jag all min tid till Moa som har asperger & behöver lära sig att "tänka" utanför sin egna kartong...

Och hon är en sjuhelvettes duktig unge på att "komma ur sig själv "..



Bara man ger barn enorm trygghet..aldrig ljuger eller inte håller vad man lovat,ställer upp i rätt syfte...
Gör saker med dem..har kul med sina barn...så är man en bra föräldrer..Ger man trygghet & glädje så får man glada barn..trots handikapp som sätter gränser...krav & de blir ofta väldigt missuppfattade..
Då har jag ställt upp,förklarat för andra hur mina ungar tänkte precis just då.så de har sluppit att hamna i onödiga jobbiga,struliga situationer & framför allt hjälpt mina ungar att "se" vad de gjorde själva för fel när det hamnade i "situationer".......

Jag fick inget av detta när jag var barn..så därför ser jag till att mina ungar INTE fick den uppväxt jag hade..Inga regler..fri uppfostran..bara slag & brutna löften..orokänsla & olust..ångest & fylla..


Nog om detta!!!

Bajs bajs...