När man sitter här,i min stol....när allt bara skiftar i svart...
och så "vaknar" man till...ser sig runt bland människor man känner & upptäcker att...
en har fått cancer...en alltid så glad tjej,fnittrig  men stark....ensamstående mamma till en liten 3 åring...

Det gör mig så ont.Alla har vi våra kors att bära & vi uttrycker och uppfattar saker olika.

Det gör mig ialla fall ont..



I går kväll åkte jag över till min syster som äntligen har fått hjälp av socialen att
komma ifrån min pappas fru som..(kommer till det)
En stor 2:a ute i Hökis med balkong..Min faster fick nog & gjorde en anmälan så nu får min syrra äntligen den hjälp hon behöver...Soc betalar allt..i 2 månader.sedan släpper de henne,har de sagt.

Måste hjälpa henne att få bidrag,hon har aldrig arbetat i hela sitt liv
& det här är hennes väg ut i vida världen...att få stå på egna ben...att få klara sig själv...med viss stöd..
Hon har alltså samma diagnos som min dotter...


  

I går fick jag & min lillasyster bära hennes mamma,min styvmor upp till mellanvåningen..
Min syster fick torka upp ölen hon spillde ut på en av min pappas dyra högtalare..
Hon kunde inte gå..När hon gick såg hon ut som en drogad hund som nyss vaknat upp ur en narkos..
Benen vek sig under henne & hon ramlade mot princip alla väggar..
Detta har min lillasyster fått tagit hand om sedan vår pappa for i Oktober till Thailand...

Även om min styvmor var plakat,så hade hon koll
Men vad jag såg....var så mycket hämskare..

När jag kom hem,så grät jag mig till söms...

Hom hade gett upp.Blicken...kroppspråket..

Det var bara skinn & ben kvar på denna människa som en gång i tiden tog mig i försvar mot mina föräldrar...som hjälpte & stöttade mig när ingen annan orkade..som lärde mig vad som var rätt & fel..
som alltrid ställde upp när jag hade panik i olika situationer...dom lugnade ner mig när jag fick frispelet på pappa & han i sin tur på mig..hon medlade...hon var min klippa...sedan hände något...under de senaste 25 åren förvandlades hon till en arg människa..bitter...hatisk..sur..alltid pratade hon illa om någon till någon..
Men jag såg alltid igenom,såg att hon fanns kvar där inne..Det är med tårar i mina ögon som jag skriver det här,att se en människa gett upp...som man dessutom älskar på ett eller annat vis...Det gör så fruktansvärt ont...Jag blir så jävla arg att min maktlöshet tar över..Hon dricker från att hon vaknar tills hon somnar
och då sover hon ca 4;a timmar...sedan upp igen om det så är mitt i natten eller tidigt på morgonen..
Eftersom hon inte kan gå,så tar hon taxi till systemet...Det fanns ölburkar i hela hennes lilla sovrum...blåmärken & sår efter att hon ramlar i villans alla trappor...Det kändes som när jag arbetade inom vård & hälsa,när jag kom hem till en alkolist som gett upp allt hop...men det här var en nära vän & det gör ännu ondare än vad jag kunde föreställa mig....


En orolig själ i en trasig kvinna....
Jag vill så gärna hjälpa henne..Hjälpa min syster...stötta min pappa..

Jag slutar här....     (̾●̮̮̃̾•̃̾)۶♥